Hanneles bokparadis
Jag är anglofil, bokläsande tant, biblioman, har överdrivet intresse för att samla och äga böcker, läser, fotograferar, är periodare, läser olika mycket olika böcker. Min barndomsdröm om ett eget bibliotek är uppfylld, är gift med en bokläsare som älskar Fantomen. Som mormor läser jag även barnböcker. Livet skulle vara tråkigt utan böcker. Litteraturbanken - Strindberg 2012
22 maj 2013
Inget för göteborgare??
Stockholms gröna rum av Hasse Wester fanns EN enda i bokaffären, jag köpte den. På Lisebergs Trädgårdsmarknad frågade jag efter den, men försäljaren tyckte inte boken var intressant att ta med hit till Göteborg! En av roligaste nya böcker, innehåller många bra tips, som säkert inte kända ens för stockholmare själva. Trädgårdar är bra anledning att besöka huvudstaden, mina egna tips finns här.
21 maj 2013
Här satt Selma på trappan med Sofia
Marie Engelke Hjalmarsson berättade om Sophie Elkans familj och vänner.
Sophie Elkans morbror August Abrahamson ägde Nääs slott. Hon tillbringade somrar där, även Selma Lagerlöf hälsade på. Sophie Elkans mamma, som också blev änka samtidigt, bodde på södra flygeln på Nääs slott under sommarhalvåret.
Sophie Elkans morbror August Abrahamson ägde Nääs slott. Hon tillbringade somrar där, även Selma Lagerlöf hälsade på. Sophie Elkans mamma, som också blev änka samtidigt, bodde på södra flygeln på Nääs slott under sommarhalvåret.
Etiketter:
Elkan Sophie,
Nobelpristagare
20 maj 2013
19 maj 2013
Pingst uppfanns av Esaias Tegnér
MariaBlommar har gjort tavlan (själv firar jag pärlbröllop i sommar):
Pingst är en kristen högtid, den helige Ande visade sig för apostlarna i Jerusalem och alla kunde förstå varandra. Annandag pingst försvann till förmån för Nationaldagen. Esaias Tegnér skrev dikten Nattvardsbarn:
Pingst, hänryckningens dag, var inne. Den landtliga kyrkan
stod hvitmenad i morgonens sken. På spiran af tornet,
prydd med en tupp af metall, vårsolens vänliga lågor
glänste som tungor af eld, dem apostlarna skådade fordom.
Klar var himlen och blå, och Maj med rosor i hatten
Pingst är en kristen högtid, den helige Ande visade sig för apostlarna i Jerusalem och alla kunde förstå varandra. Annandag pingst försvann till förmån för Nationaldagen. Esaias Tegnér skrev dikten Nattvardsbarn:
Pingst, hänryckningens dag, var inne. Den landtliga kyrkan
stod hvitmenad i morgonens sken. På spiran af tornet,
prydd med en tupp af metall, vårsolens vänliga lågor
glänste som tungor af eld, dem apostlarna skådade fordom.
Klar var himlen och blå, och Maj med rosor i hatten
Etiketter:
Lyrik,
Nutidsromantik
18 maj 2013
Heja, Heja!
GöteborgsVarvet går idag, själv har jag inte sprungit 21 km på flera år.
Heja, Heja! av Martina Haag är en verklig inspirationsbok för alla soffliggare. Hon bjuder på sig själv, talar om motgångar och svårigheter att komma igång. Kondition är en färskvara, men man kan inte skylla allt på åldern heller. Martina Haag tror stenhårt på att alla kan, men det är svett och tårar, man får hitta på olika saker för att peppa sig själv. Både Marina och jag har problem med tånaglar, men jag lyssnar inte på musik och dricker inte sportdryck. Och i hennes ålder,
45 år, hade jag ungefär samma tid på milen. Själv har jag inte drömt om att springa marathon, men det har Martina Haag gjort. Flera gånger.
Heja, Heja! av Martina Haag är en verklig inspirationsbok för alla soffliggare. Hon bjuder på sig själv, talar om motgångar och svårigheter att komma igång. Kondition är en färskvara, men man kan inte skylla allt på åldern heller. Martina Haag tror stenhårt på att alla kan, men det är svett och tårar, man får hitta på olika saker för att peppa sig själv. Både Marina och jag har problem med tånaglar, men jag lyssnar inte på musik och dricker inte sportdryck. Och i hennes ålder,
45 år, hade jag ungefär samma tid på milen. Själv har jag inte drömt om att springa marathon, men det har Martina Haag gjort. Flera gånger.
Etiketter:
Biografier
17 maj 2013
Syttende Mai
Norges nasjonaldag, två norska favoriter är Hanne Ørstavik och Erlend Loe.
Stilla dagar i Mixing Part av Erlend Loe berättar om dramaturg Telemanns semester med familjen i södra Bayern. Han har en platonisk förälskelse med tv-kocken Nigella och frun Nina knullar en tysk, hon är allergisk mot maken. Barnen får klara sej bäst de kan medans pappa skriver teater. Loe använder namn och personer från verkliga livet, skriver med speciell norsk humor.
Kärlek av Hanne Ørstavik skildrar är en liten by i Norge, glesbygdskommun, tillräckligt stort för att bibliotek, kultursekreterare och gästande tivoli, men inte större än att man kan ta sig till och från till fots. Vibeke och Jon är nyinflyttade till byn, de känner inte många. Sonen Jon känner några klasskamrater, men har inte fått någon vän. Gissningsvis är händelserna lagda till 1990-talet.
Händelserna sker under en kväll och natt, allting är mörkt, utom några lampor. Mamman Vibeke läser mycket, fantiserar, lever i en annan värld. Böcker av manliga författare läser hon inte. Vibeke och sonen Jon är främlingar för varandra, de pratar inte mycket. Jon berättar inte om sina önskningar, utan han tror att mor ska se hans lappar, önskelistor. Ørstavik använder samma teknik som i filmer för att skapa en känsla av skräck och spänning. Hon leker mycket med klischéer men det fungerar bra. Slutsatserna lämnar hon åt läsaren.
Stilla dagar i Mixing Part av Erlend Loe berättar om dramaturg Telemanns semester med familjen i södra Bayern. Han har en platonisk förälskelse med tv-kocken Nigella och frun Nina knullar en tysk, hon är allergisk mot maken. Barnen får klara sej bäst de kan medans pappa skriver teater. Loe använder namn och personer från verkliga livet, skriver med speciell norsk humor.
Kärlek av Hanne Ørstavik skildrar är en liten by i Norge, glesbygdskommun, tillräckligt stort för att bibliotek, kultursekreterare och gästande tivoli, men inte större än att man kan ta sig till och från till fots. Vibeke och Jon är nyinflyttade till byn, de känner inte många. Sonen Jon känner några klasskamrater, men har inte fått någon vän. Gissningsvis är händelserna lagda till 1990-talet.
Händelserna sker under en kväll och natt, allting är mörkt, utom några lampor. Mamman Vibeke läser mycket, fantiserar, lever i en annan värld. Böcker av manliga författare läser hon inte. Vibeke och sonen Jon är främlingar för varandra, de pratar inte mycket. Jon berättar inte om sina önskningar, utan han tror att mor ska se hans lappar, önskelistor. Ørstavik använder samma teknik som i filmer för att skapa en känsla av skräck och spänning. Hon leker mycket med klischéer men det fungerar bra. Slutsatserna lämnar hon åt läsaren.
Etiketter:
Nutidsromantik,
Romaner,
Spänning
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)







